SUPERVAl ÅRET OCH SKOLAN

Inför ”supervalåret” 2014 står det alltmer klart att skola och utbildning spelar allt större roll i människors möjligheter till ett rikt och tillfredställande liv. Det är nämligen så att arbete, hälsa, livskvalitet och demokratiskt deltagande är förutsättningar för att människor ska ” nå sin bästa stämningars längtan ” som Hjalmar Branting och Olof Palme uttryckte det. Vi vet att massor av ungdomar i brist på gymnasieutbildning går arbetslösa in i sin framtid och att trots arbetskraftsbrist kan många, på grund av fel utbildning, inte ta de jobb som finns. Nuvarande regeringen gör ingenting för matchning av utbildning och arbete, närmare 80000 jobb försvinner på det sättet och näringslivet kan ej utvecklas i brist på kompetens.  

Vi vet också att ojämlikhet i utbildning påverkar vår hälsa. Folkhälsoforskare har konstaterat att ojämlikhet leder till hälsoproblem vilket gör att människor med kortare utbildning får sämre hälsa. Under julhelgen har bland annat forskare vid Karolinska institutet konstaterat att barns viktuppgång under det första levnadsåren är kopplade till föräldrarnas utbildningsnivå och låg utbildningsnivå kan leda till fetma och därmed hälsoproblem med hjärtat eller diabetes vid vuxen ålder.

Effekten av svenskt utbildningsväsende mätt bland annat i PISA mått oroar mycket. På den naturvetenskapliga och matematiska sidan kan man oroa sig för framtida kompetens för industri och näringsliv. Då det gäller läskunnighet och förståelse av vad man läser så gäller det kulturell kompetens för högre livskvalité. Förståelse och analysförmåga ger motivation och intresse att delta i demokratiska processer och utveckla demokratin.  

I ett framväxande kommunikations och kunskapssamhälle är  jämlik utbildningsnivå  lika viktig om inte viktigare än ekonomisk jämlikhet. Att investera för framtiden är inte enbart att investera i goda materiella förutsättningar som järnvägar och IT-infrastruktur utan i första hand att investera i bra utbildning. Tolvårig skola för alla och bättre matchning av utbildning och arbete måste följas upp av satsningar på lärarnas utbildning. Ett livslångt lärande för lärare är inget orimligt krav. Varför skall en ortopedkirurg som tar hand om våra knän ha dubbelt så lång utbildning som lärarna som tar hand om våra barn?  Att folkbilda föräldrarna i kommunikations och kunskapssamhällets krav på deras barn och att engagera näringsliv och fackförbund, i skola, studie och yrkesvägledning är steg på vägen mot allas rätt till arbete och utbildning och därmed ett rikare och mänskligare liv för alla.

Jan-Ivar Johansson

Den nye litteraten.

Då sommaren och semestern inträder så får många också möjlighet att ta fram de romaner och andra böcker som fått vänta på tillfälle att läsas under vinterns hektiska arbetsliv. Så ock för undertecknad.  Läsandet som sådant är ju cirka 10 000 år gammal kulturyttring och blev allmänt tillgänglig för gemene man i samband med boktryckarkonstens uppfinning för lite mer än 500 år sedan. Konsten att tala och skrivkonsten var två kommunikativa språng i mänsklighetens historia som kompletterades av boktryckarkonsten. På etthundra år tusenfaldigades läsmöjligheterna både för dem som kunde köpa böcker och för dem som kunde låna på ett bibliotek. Tyvärr finns dock analfabetism ännu kvar i världen trots att vi står mitt inne i den fjärde kommunikativa revolutionen i mänsklighetens historia. Informations och kommunikationstekniken ger oss idag möjlighet till omedelbar tillgång till fakta och information då vi har tillgång till och kan använda instrumenten. Att läsfärdigheten hos det uppväxande släktet håller på att avta är ett tillfälligt bakslag för läsandet under anpassningen från en äldre struktur till en nyare. Pappersboken kommer inte heller att försvinna på länge än. Men en viktig faktor för läsandet är anpassningen till den moderna teknik som idag står inför samma utveckling som boktryckarkonsten ledde till för över fyrahundra år sedan. På etthundra år hade produktionen av böcker enbart i Europa växt från något tusentals handskrivna alster till 200 000 000 för att under 1800 talet nå miljardgränsen. Biblioteken utvecklades på samma sätt i Europa från några tiotal i religiösa institutioner och på finare hov till tiotusentals redan efter etthundra år.

Idag står vi inför samma sorts informations och kommunikationsexplosion som ledde det medeltida samhället in i renässansens århundrade. Kanske senare historiker kommer att datera starten på denna moderna utveckling till mitten av förrförra seklet då fotografiet uppfanns. En utveckling över analoga medier som lett till den digitala revolution vi nu är mitt inne i. Och skall man tro de undersökningar av läsförståelse och läsning som görs bland barn och unga idag så skulle detta leda till allt färre litterata medborgare.

 Men med rätt åtgärder från samhällets och föräldrars sida skulle utvecklingen kunna brytas och forma den nya litteraten. Berättelsen i skriven form är idag tillgänglig på ett otal olika sätt. Själv inledde jag sommaren med att till mobiltelefonen köpa hem en e-ljudbok och läsa den i hängmattan. På väg till semestern upptäckte jag också att mineralvattnet LOKA körde en marknadsförings kampanj med gratis E- deckare på flaskorna. Hämtningen gick till så att man läste av en Qr kod från flaskan och hamnade hos ett bokförlag där man med hjälp av en sifferkod kunde ladda hem boken till sin läsare i smartphonen eller läsplattan/ datorn.  Likaledes hade DN en liknande sommarkampanj med fem gratis e-böcker. Annars kan man om man är uppkopplad till internet alltid låna e-böcker och e-ljudböcker från sitt bibliotek. Ungdomarna som anses läsa för lite kan alltså läras att ta hem och använda litteratur i många sammanhang. Om skola,föräldrar eller kanske till och med telefon och läsplatte tillverkarna såg till att exempelvis unga män som är de svagaste läsarna, i sina mobiler hade tillgång till Zlatans bok, Robinson Crusoe och Ondskan så kanske ett läsande skulle startas upp . Barnen och ungdomarna sitter ju ändå och tittar in i sina telefoner både på bussen och i väntrummet exempelvis hos tandläkaren.

I det här fallet det kanske till och med vore lämpligt att hitta en kanon för lämplig litteratur att ha tillgång till för barn och ungdomar i olika åldrar. Statligt subventionerade appar med bok paket till olika åldrar som föräldrar, bibliotekarier och skolpersonal kunde se till, fanns hos barnen och ungdomarna.

Snarast bör ju också svensk kulturpolitik ta sig an frågan om förlagens e-bokavgifter på biblioteken. Idag kostar varje lån 20 kr vilket ger exempelvis Göteborgs bibliotek en årlig kostnad av 2.000.000 kr . Det finns ju naturligtvis ingen anledning att kostnaden för läsning skall vara så olika mellan olika medier. På musiksidan är man på väg att lösa distributionen av musiken nu måste det tas ett ordentligt grepp för att lösa den nye litteratens problem och lyfta litteratur läsandet till samma nivåer som läsande av sociala medier.

Jan-Ivar Johansson 

MediekolleN^^

Gruppen jobbar på förfullt, Jag (kristoffer), Jonathan och Kristin har tagit ur fakta ur bökerna som vi lånade förraveckan. Markus och Veronika har renskrivit info om journalitik. Simon har spelat in och redigerat intervjun med SR. Mattias och Emelie har varit på intervju på Coop Arena.Anton har Hjälpt till med diverse saker. Nu blir det att plögga vidare! HERRÅ

Informatörsgrupp1

I fredags så åkte John, Viktoria, Jonathan och Erika till LIKO och intrervjuade en som hette David. Han jobbar som informatör och vi fick många bra material. Resten av gruppen stannade i skolan och sökte information och folk att intervjua.

Idag har alla jobbat på. Tobias, Adam och Emil har fixat en intervju med polisen på fredag. LIKO-intervjun har börjat redigeras.

Nästa lektion ska vi fortsätta redigera och söka information.

Det var allt för oss yo

Mediekollen (Yrkesroller)

Vi jobbar på med full fart framåt och har gjort bort intervjuen med Tv4 Norrbotten, kvar att intervjua är Sveriges Radio och Norrobottens Kuriren. Idag ska vår reportergrupp ut och intervjua redaktionschefen på Sveriges Radio. Mattias har börjat göra vårt jingelpaket, och det går framåt. Idag kommer vi befinna oss i studion, skriva manus och prata ihop oss med hur vi ska göra.

Informatörgruppen

Tja! Idag har vi fortsatt att spåna på ideér inom gruppen. Vi har delat upp oss i tre delar vilket underlättar arbetet. Vi försöker nu att bli pålästa inom ämnet. Dessutom har lyckats vi med att få tag i en informatör på Liko, tid för den intervju är ännu inte fastställd dock. Nästa lektion fortsätter vi med att samla in ytterligare information och bli mer insatta inom informatörsbranschen.

Peace bros.