MediekolleN^^

Gruppen jobbar på förfullt, Jag (kristoffer), Jonathan och Kristin har tagit ur fakta ur bökerna som vi lånade förraveckan. Markus och Veronika har renskrivit info om journalitik. Simon har spelat in och redigerat intervjun med SR. Mattias och Emelie har varit på intervju på Coop Arena.Anton har Hjälpt till med diverse saker. Nu blir det att plögga vidare! HERRÅ

Informatörsgrupp1

I fredags så åkte John, Viktoria, Jonathan och Erika till LIKO och intrervjuade en som hette David. Han jobbar som informatör och vi fick många bra material. Resten av gruppen stannade i skolan och sökte information och folk att intervjua.

Idag har alla jobbat på. Tobias, Adam och Emil har fixat en intervju med polisen på fredag. LIKO-intervjun har börjat redigeras.

Nästa lektion ska vi fortsätta redigera och söka information.

Det var allt för oss yo

Mediekollen (Yrkesroller)

Vi jobbar på med full fart framåt och har gjort bort intervjuen med Tv4 Norrbotten, kvar att intervjua är Sveriges Radio och Norrobottens Kuriren. Idag ska vår reportergrupp ut och intervjua redaktionschefen på Sveriges Radio. Mattias har börjat göra vårt jingelpaket, och det går framåt. Idag kommer vi befinna oss i studion, skriva manus och prata ihop oss med hur vi ska göra.

Informatörgruppen

Tja! Idag har vi fortsatt att spåna på ideér inom gruppen. Vi har delat upp oss i tre delar vilket underlättar arbetet. Vi försöker nu att bli pålästa inom ämnet. Dessutom har lyckats vi med att få tag i en informatör på Liko, tid för den intervju är ännu inte fastställd dock. Nästa lektion fortsätter vi med att samla in ytterligare information och bli mer insatta inom informatörsbranschen.

Peace bros.

Mediekollen

Tjosan hoppsan,

Mediekollarna här. Vi tänkte bara uppdatera er på läget i vårt projekt. Det rullar på finfint, vi har bestämt vem som gör vad, när och hur. Vi har en researchgrupp, en reportergrupp samt våra programledare. Alla gör sitt bästa, vi letar fakta, bokar intervjuer och funderar på hur vi ska lägga upp manus med prator och grejer.

Gruppledare i denna grupp är Mattias.

På fredag ska vi börja med våra jinglar, och det är även då vi har tillgång till studion i ett par timmar. Så fredagar kommer vara våran studiodag med allt vad det innebär.

/Mediekollarna, via Mattias

YRKESROLLER I MEDIA BLOGGKLASSRUM MDK 1201

Inga tycks vilja ha några längre genomgångar på måndagar utan vill jobba på. Så vi kan göra så att vi träffs och gör en kortare genomgång och sedan rapporterar alla grupper i Bloggen.

Vetenskapsradion om kommunikation

Fredag 09 06 05 hade vetenskapsnyheterna en intressant nyhet om att männiksans utveckling beror mycket på hur många vi varit. Jag skrev följande inlägg till dem.

Kommntar till Vetenskapsradion 090605


Wittgenstein sägs ju hävda att människans intellektuella förmåga startade genom att vi lärde oss att tala. ( 1 renässansen) Så småningom blev vi så många att vi blev tvungna att börja skriva för att överföra kunskap och erfarenheter mellan varandra (2:dra renässansen). För cirka femhundra år sedan accelererade utvecklingen under renässansen som började med Gutenberg och boktryckarkonsten (3:dje renässansen). Vi blir fler och fler och kommunicerar mer och mer vilket lett till de senaste 150 årens utveckling från fotot, telegrafen, telefonen, filmen, radion, datorn, TV, Internet 1969 samt www 1989. Idag kan alla med tillgång till rätt teknik kommunicera med alla individer direkt i hela världssamfundet. Vad kommer detta att leda till i framtiden ?

Jan-Ivar Johansson Kommunikationsvetare och pedagog i Luleå

PS Underligt nog lägger nuvarande regeringen ner Medieprogrammet i gymnasiet ????????? DS

YGL

Denna gång har vår grupp haft en himla massa trubbel och strul. Först skulle vi spela upp en teater för eleverna på Tunaskolans högstadie, men vi slopade den idén. Sen bestämde vi oss för att göra ett tvprogram på Teknikens Hus. Men det sket sig också, kan ha varit trubbel i kommunikationen mellan oss och Teknikens Hus, eller så var det enkelt mitt egna fel - det är ingen som vet riktigt.

När det sket sig med Teknikens Hus så bestämde vi oss för att släppa ut Göran, Hassan, Hilda, Madeleine, Isabella, Johanna och Julia i klassrummet istället, vilket funkade det också. Hela teatern handlade om ett brott mot YGL (Yttrandefrihetsgrundlagen). Göran som spelades av Mattias hamnade i ett riktigt trubbel tack vare Hassan(Markus). Helt plötsligt hade advokatbyrån Karlsson AB skickat en advokat(Emelie) som skulle försvara Isabella(Jonna).

Vi i gruppen har jobbat hårt med detta, det tog ett tag att knäcka "koden" för hur vi skulle skriva manus, vem som skulle göra vad och när. Men jag tycker resultatet brev riktigt bra, över förväntan ändå. Hoppas ni i klassen tyckte det var kul, och lärorikt - hoppas även du Jan-Ivar fick skratta lite grand. Det var ett av målen, att på ett roligt sett försöka bena ut vad yttrandefrihetsgrundlagen egentligen är för någonting.

NY UPPGIFT SOM AVSLUTNING

Kommunicera eller informera - är det någon skillnad ?
Läs det lilla kompendiet och skriv max två sidor som en egen reflektion över kommunicerandets konst. Resonera gärna om hur ni uppfattar det här med sändare och mottagare.

Sändaren har ju en mening som den vill sända genom att kommunicera det till mottagaren som i sin tur skapar en mening ur det mottagna budskapet som inte är samma som sändaren sände utan en omtolkning utifrån de förutsättningar som mottagaren hade då den mottog budskapet från sändaren. ( Mottageren kanske är muslim som växt upp i en lappkåta invid Singistugorna i Abisko eller en Hertsöbo med rötter i Piteå och Göteborg)

Diskutera även kanalernas inverkan på budskapet och det eventuella brus som kan uppkomma. Vad innebär feed back och hur kan den se ut, ett leeende, en knuten näve, en sur min, ett glatt skratt.???

Till slut kommenterar ni den inledande frågan " Kommunicera eller informera - är det någon skillnad ?
Layouta och använd gärna bilder om det är relevant.

Jan-Ivar

Radioskillllllllsss

Vi har börjat att redigera våra intervjuer med stina almqvist och reine. Vi kommer nog inte att kunna vara klara till på torsdag men på måndag eller tisdag går det nog bra.

gudhej

Yes

Idag har vi varit duktiga och jobbat på. Fixat upp filmen på webben och sanna har skrivit lite. Nice nice. Bra bra.

TRYCKFRIHETSGRUNDLAGEN

Tryckfriheten wharrit do!! Vi är klaura med tidningen som beräknat, allt har gått enligt planerna. Idag har vi bara färdigställt tidningen i textsalen, kristoffer och simon har fotat till tidningen också och bilden på simon ser bra ut som vanligt, yeeuu!!

Offentlighetsprincipen!

hej!
idag var vi på stadsbiblioteket och förberedde oss muntligt inför redovisningen.

YGL-Gruppen

Vi har renskrivit vårt manus, så vi ser vad vi har skrivit. Nu övar vi in det till på fredag då vi spelar in på teknikens hus. Det ska bli skoj.

Radiolagen och filmcensur

Vi har gjort intervjun med killen på sr, men den vart lite knasig då han inte visste vad intervjun skulle handla om (hans fel). Nu ska vi börja redigera båda våra intervjuer och prata in fakta i en dat spelarel.

radioskills

Offentlighetsprincipen!

Förra gången höll vi som vanligt på att klura ut bra saker att skriva på powerpointen.
Sen skrev vi de bra sakerna.
Vi är typ klara.

Tryckfrihetsgruppen u kno

Vi i tryckfrihetsgruppen har jobbat hårt de senaste lektionerna, i torsdags jobbade vi t.o.m över tiden för att få klart sakerna till tidningen. Idag har vi fortsatt med tidningen, vi håller på att färdig ställa den genom att sätta bilder och text på rätt plats, allt rullar på i bra takt och vi bör vara klar med tidningen snart.

mp1a wharrit ieas!!

YGL-Gruppen

Tjena klassen,

Dags för en liten bloggeliblogg ifrån YGL-Gruppen. Förra gången skrev vi enbart manus, och testade att spela lite på våra roller. Vi gör framsteg med skådespeleriet :D.

Idag fortsatte vi med vårt manus, helt enligt vår planering - vi skådespelade lite mot varandra också.

YES

Jag(Sanna) Har nästan fixat en intervju, de måste bara ringa upp mig.
Efter att jag fixade intervjun så åkte jag hem och började på Bannern till hemsidan.
Jag kanske eventuellt får någon ny idé och utvecklar den, annars får ni se den på måndag.

Ni andra från gruppen kan ju uppdatera genom att kommentera inlägget, eftersom jag inte vet vad ni har gjort.

Offentlighetsprincipen!

Idag har vi fortsatt med powerpointen samt upptäckt nya hemsidor. Internet är större än jag trott, det finns ju bannemig allt! Vi har även fått ett tips om filmer på youtube*, som vi ska kolla in nästa lektion!

*Youtube är en hemsida som startades 2005, där man kan lägga upp filmer som alla får se.

Nåväl, ha det gott!

Ps. Dagens tips; Recpet på Guacamole! Prova!

YGL-Gruppen

Idag har vi fortsatt med vårt manus, det går framåt - men det är svårt att hitta på bra grejer. Men vi ger järnet och fortsätter framåt, förhoppningsvis kommer vi hinna repetera igenom manuset under torsdagslektionen för att kunna ändra och finjustera.

YES

I dag har vi planerat inför intervjun vi ska ha på torsdag. Då ska vi träffa någon glad pojke/flicka på svt. Sen har vi planerat på hur websidan ska se ut

Filmcensur och Radiolagen

Idag har Isabell och Adam fixat en intervju med filmpool nords Stina Almqvist och frågorna till henne är också klara. Jag (John) har skrivit ner viktig fakta och frågor till intervjun med Stig- Arnes polare. Vi har även börjat planera radioprogrammet.

Tryckfrihetsgruppen

Veronika och Sandra arbetar vidare med att fastställa information som är viktig inom tryckfriheten och dess lagar. Simon och Anton är på väg att fixa en intervju med Bo här på skolan och jag ska börja med en framsida till tidningen som vi kommer att redovisa nästa vecka.

haurebrau

Offentlighetsprincipen!

Hej! Idag har vi skrivit på för fullt, och försökt göra power-pointen lite rolig med färger och sånt. Men vi kunde inte riktigt bestämma oss om vi skulle ha blått eller grönt, personligen tycker jag blått men vi får se vilken kulör vi väljer. Ceriserosa var även på tal, men är lite skeptisk. Och typsnittet, comic sans eller joker? Vet inte riktigt, men även om jag visste skulle jag ej avslöja, för överraskningar är bäst!

Hejsvejs!

YGL

Hallå i stugan!

Då var måndagslektionen avklarad och det med bravur. Idag har vi i gruppen jobbat stenhårt för att bli klara innan deadline. Vi har börjat förenkla alla texter, för vissa är riktigt svåra att läsa och förstå. Vi tog textJessicka som hjälp med en del av texterna.

Sen har vi även skrivit manus och spånat på lite idéer hur vi ska ut forma vårt tvprogram. Mattias drog på elevråd och gruppen jobbade vidare. Imorgon är det skriva klart manus som gäller så att vi kan börja gestalta våra roller som tidningsredaktion, advokater och utsatta offer.

ORDBOK

En ytterligt tillförlitlig och bra ordbok hittar ni hos Svenska Akademien. SAOL
SAOL

På Gymnasiebiblioteket finns dessa böcker om tryckfrihet som också handlar om offentlighetsprincipen:

2 Inne Gustafsson, Agne Hitta rätt i offentligt material 3., omarb. och utök. uppl. 1986 Aa-c

3 Inne Hallberg, Åke Klart för tryck 3., helt omarb. och utvidgade uppl. 1985 Po

8 Inne Nylander, Christina Medierätt. 1, Yttrandefrihet och tryckfrihet i tryck, radio och TV / [teckna

radiolagen och filmcensuren

Idag har vi suttit och skrivit klart frågorna till intervjun med Lars Erik Larsson. Frågorna ska skickas nästa lektion. Vi har även börjat leta upp bra fakta. Det rullar på helt enkelt!

Tryckfrihets gruppen

Idag har vi fortsätt sammanfatta fakta från böckerna och tagit reda på fakta om IPRED.
Allt rullar på som i rumban

YGL-Gruppen

Idag har vi gått från plan A, till plan B. Vi kommer spela in vårt jobb i studion på Teknikens Hus istället. Vi kände att Tunapubliken inte skulle mottaga vår information utan mest bara svamla och inte lyssna på oss. Så vi övar manus och drar till Teknikens i slutet av månaden för att spela in ett tvprogram om YGL.

Idag har vi fixat på vår tidning som vi ska ha med, där knarkskandalen finns med. Vi fortsätter jobba framåt och skriver om texterna från regeringens hemsida så de blir lättare att läsa och förstå.

/Mattias

Yez

Idag har jag och simon suttit och samlat information om press och yrkesetiken :)
Vi har börjat kika lite på vem och vad vi ska intervju och när (men inget bestämt ännu)
på torsdag skriver vi frågor.

Tryckfrihets gruppen

hej klassen

igår var vi på biblioteket och lånade tre böcker "allt mitt är ditt" skriven av Johan Söderberg ,"medierätt 1 " av Christina Nylander och "Tryckfrihetsrätt" skriven av Håkan Strömberg.
Vi kopierade även ur två böcker, "Din upphovsrätt och andras" av Kerstin Ahlberg och "Civilrätt" av Agell och Malmström.

Idag ska vi börja ta ut viktiga fakta till tidningen.

Offentlighetsprincipen!

Hej!
Idag har vi matat ut information från internet, samt påbörjad powerpointen. I slutet av dagen var vi även på bilioteket, dels för att finna studiero och dels för att leta efter en passande bok. Dock utan framgång, men vi ska dit igen.

YGL-Gruppen

Tjena Klassen!

Idag har vi börjat med det nya ämnet, och vår grupp fick YGL (Yttrandefrihetsgrundlagen). Jättekul, vi har valt att redovisa för högstadiet på Tunaskolan, med målgruppen högstadieklasser. Vi kommer redovisa detta arbete genom en informativ teater, där vi spelar ett par scener - fryser skådespeleriet och pratar på en kort stund om det som vi precis såg.

Vi kommer även spela in det, så ni kommer få se det som högstadieeleverna får se. Dock får ni inte se det live, utan ni får nöja er med inspelat.

Idag scensatte vi rollerna, vi kommer arbeta som en tidningsredaktion där Göran (Mattias) är chefredaktör och ansvarig utgivare som hamnar i skiten. Vi började även researcha och kolla upp vad YGL egentligen står för - så vi har något att stå på när vi ska upp på scenen och informera.

Allt för nu, och missa inte Jessicka imorgon på morgonen, då kommer hon och informerar om vilka som får följa med till Stockholm och hämta priset till Aquila.

LAGAR och ETISKA REGLER

UNDER vecka 19-21 kommer MP 1 A att jobba med Lagar och etiska regler.

Följande grupper har startats

1 : YTTARANDEFRIHETSGRUNDLAGEN

Gruppledare Mattias Tavola
Josefin Ek
Jonna Ökvist
Emelie Pettersson
Julia Nordberg
Markus Fällman
Erika Nyström

Gruppnamnet YGL

2 : TRYCKFRIHET och IMMATERIALRÄTT

Gruppledare Veronika Eriksson
Jonathan Högnelid
Simon Westling
Anton Wyöni
Sandra Engström
Kristoffer Willberg

3: OFFENTLIGHETSPRINCIPEN
Gruppledare Josefin Hardinger
Cecilia Berlin
Maria Boman

4: ETISKA REGLER för Journalister och reklam o marknadsförare
Gruppledare : Simon Koskitalo Rova
Sanna Johansson
Jenny Nasai
Jonatan Souty

5: RADIOLAG och CENSUR
Gruppledare :John Sköld
Adam Burström
Izabel Wallo

LILLA JOURNALISTPRISET

GRATTIS än en gång till Medieprogrammet i Luleå som vunnit Lilla Journalistpriset i år.
Det är fantastiskt att en så medelstor stad som Luleå nästan kan ta både grundskole och gymnasiepriiserna även om Tuna bladet inte hann ända fram i år.

Mrs Potts

Idag har vi haft problem, Jenni som har Ljudfilerna är inte här idag och när jag skulle ringa henne var hennes mobil av. Då jag försökte söka efter tekniker så fanns de inte tillgängliga. Men vi har lyckats överför filmen till datorn och ändrat lite i den och kollat igenom allt vi har. Men vi lär på jobba över ngn dag i veckan för att färdigställa filmen.
/Sanna, Simon, Jonathan S

100 Mbit

Tjena!

Sista produktionsdagen för detta tema, och för denna gång. Idag har vi redigerat enkäter, och intervjuer. Vi har valt musiken och kört igenom manus ett par gånger, för att det ska sitta ordentligt imorgon. Vi fick även göra om enkäten, då det blev något tekniskt fel - man ska inte alltid lita på tekniken.

Intervjun med Mikael Lejon, nyhetschef på kuriren är också avklarad. Vi har haft fullt upp hela dagen, vi lämnade bygget vid 14:30 idag. Så nu siktar vi in oss på morgondagen, och radiosändningen. Så spetsa era öron där vid 0830 snåret imorgon.

/Mattias

Mrs. Potts

Capatins logg, star date: 20/4/2009;15.54

Vi har spelat in alla klippen och spelat in berättar röster, dvs, vi håller forfarande schemat.
Vi hittade inte Souty (?) och vi får se om vi hinner spela in klipp till hans text imorgon.
Annars kommer vi att sitta och redigera ihop filmen.

/Simon (+ Sanna och Jenni)

fotogruppen

Hej!
Vi har nu skrivit ut bilderna och nu ska vi börja färdigställa planschen.
Vi ska klippa ut bilder och klistra på dem. Det rullar på fint, hej!

/fotogruppen

Projekt Mrs. Potts

Vi har nu dragit de första grova penseldragen, som kommer att utgöra grunden för vårt manus. Likt ett frö, som sått i den bördiga jorden och sakta skjuter ett skott upp mot en molnfri himmel, ska våran skiss växa till ett ståtligt manus.

Inspirationen och kreativiteten spirar, och våran plan om inspelning håller tiden.  

/Simon (och lite Jenni, hähöhä)

Radiogruppen

Förra lektionen läste John in allt prat som ska vara mellan inslagen och jag redigerade det.
Den här lektionen är Izabel och John är sjuka så jag och Adam jobbar på att finslipa vårt program. Allt som fattas är intervjun med Stig Arne nordström som råkade försvinna. Den ska jag och Belle göra om.
Vi har hittat kort fakta om Sveriges första radiosändning mellan en miltärbunker i Boden och Luleå.

Ha nu ett bra påsklov allihop! Ät mycket godis!

Bildgroupen

Hej klasskamrater och Jan-Ivar!

Förra gången var två i gruppen sjuka (Jonathan och Veronika) så det hände inte så mycket förutom researchning och diverse. Nu fortsätter "The Boss" Veronika Eriksson med bildspelet och sin summering av Kubism. Visste ni att en av upphovsmakarna av Kubism var Pablo Picasso? Sandra tar reda på fakta om den kända modellen Mona Lisa och jag letar bilder till vårat bildspel.

Vi glider även förbi biblioteket och dumpar de böcker vi har lånat under veckorna.

Glad påsk!

fotogruppen

Hej! Förra gången skrev vi faktarutor till våran affisch, och idag ska vi ut på stan och göra en enkät.

Det går bra!

/fotogruppen

100 Mbit

Tjena klassen!

Internetgruppen kommer fortsätta med studiomanus till Mattias, Markus och Josefine som kommer vara våra programledare. Vi har även spikat sändningsdatumet till tisdagen den 21 april klockan 0830 på Aquila 89,3.

Förra gången:
Vi skrev manus och redigerade vår enkät som Emelie, Jonna och Julia var på stan och gjorde.

Nästa gång:
Nästa gång ska vi göra små inspelningar om internets historia - som vi spelar upp i sändningen. Vi ska även se till att få tag i Mikael Lejion, på Kuriren.

Vi jobbar klart idag, sen drar vi på påsklov ha det gött allesammans!

/Mattias och Internetgruppen.

Projekt Mrs. Potts

Yu~huuu!

Vi har samlat information från de enskilda i gruppen för att kunna slå samman dem till en skiss till manuset.
Och vi kommer att spela in filmen måndagen efter påsklovet.

/Jenni

Mrs Potts(film) rapporterar

Jag har hittat lite fakta om Marilyn Monroe och Leni Riefenstahl.
Jag har inte gått in så mycket på det. men nu har vi lite konsthistoria i alla fall.
/Sanna J

Fotogruppen

Hej!
Jag och Cecilia har varit till biblioteket och lånat en bok som heter Fotografins Historia under 1900-talet, skriven av Petr Tausk. Vi har också skrivit ut fakta som vi snart ska placera på planschen. Vi har även varit en sväng förbi en kompis som samlar på gamla kameror, vi har fotat dem! Blir nog pefektimondus!

/Josefin, Cecilia och Maria

Mrs Potts(film)

Idag har jag hunnit renskriva faktan jag hittade förra veckan.
och så har jag småsökt lite annan fakta. men det gick inte alltför bra.
Jag ska försöka igen under helgen. Nu har jag mitt prov att plugga till.
/sanna J

100 Mbit

Idag jobbar vi med full fart framåt. Mattias och Josefine skriver manus, medan Emelie, Jonna och Julia planerar och genomför enkät. De skriver även frågor till en intervju med någon redaktionschef på någon av våra länstidningar. Vi har en planering som är ganska tight nu faktiskt, Mattias ska se till så att informationen som ska upp på monitorerna hamnar hos Jan-Ivar innan sändning.

/ Mattias

BILDGRUPPEN rapporterar

Yo fotogruppen i huset!

Veronika sitter just nu och sätter ihop bildspelet, jag sitter och skriver om grafiskbild/design just nu. Anton och Simon letar reda på bilder medans Sandra och Kristoffer hjälper med diverse grejer.

Radiogruppen

Idag har vi lyssnat på intervjun med Stig Arne Nordström från SR. Många bra svar från honom! Izabel har början klippa i det.
Sen har Adam läst in faktatexten som jag (Erika) skrev. John och jag har börjat fundera på hur vi ska lägga upp vårt program.
Det rullar på fint här.

Filmgruppen

Jag har lyckats hitta massvis med fakta om Charlie chaplin, jag har alltså sökt fakta om konsthistorien om Filmen. Jag har hittat mycket intressant fakta om Filmen under andra världskriget och om filmen "diktatorn" som gjordes under andra världskriget som protest mot Hitler och Nazismen.
Jonathan ska ha sökt fakta i teknikens historia. Vad han har hittat vet jag inte så exakt, vi har jobbat separat och sökt fakta för att det skall bli mer effektivt.

mvh/ Sanna J

Mattias till läkaren imorgon tisdag

Hej Internetgruppen & Jan-Ivar!

Jag Mattias är hos läkaren imorgon, och vet inte ifall jag hinner tillbaka innan vi slutar. Lycka till med arbetet, så syns vi på eftermiddagen!

Hoppas att du blir totalt frisk förklarad !!!! Jan-Ivar

Mrs. Potts

Idag har vi varit i biblioteket och samlat information, men man fick dock inte låna böckerna då de tillhörde biblioteket. Så tills på tisdag har vi i gruppen delat upp vilka som ska researcha efter vad; Sanna efter filmens konstnärliga bit, Simon K om den tekniska, och jag (Jenni) om bröderna Lumières histora, och Jonathan S är sjuk.

Internetgruppen

Idag har vi planerat och researchat, även börjat plocka ut det viktiga ifrån alla texter som vi lyckats hitta. Det går framåt, och inte bakåt som tur är. Nästa vecka ska vi boka upp oss med ett par intervjuer och fortsätta skriva manus. Har även pratat med Elisabeth idag om studion, och hon trodde inte det skulle vara några som helst problem att sända tisdagen den 23/4 klockan 08:15.

Radiogruppen

Vi ska på intervju imorgon (fredag). De som ska dit är Erika och Isabell. Vi har skrivit frågor till intervjun, och erika har skrivit fakta till radiprogrammet som ska vara på ungefär tio minuter!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bildgruppen

I tisdags var vi från bildgruppen på biblioteket och lånade böcker som handlade om historia bakom bilder och dylikt. Vi sitter just nu och skriver i datorsalen och det går jättebra!

/Jonathan, Veronika, Simon, Sandra, Anton och Kristoffer

Fotogruppen

Idag har Josefin och Maria sökt information om fotografins historia på cyberspace! Det gick finfint, vi har även planerat designen på planschen. Kommer bli asbra.
/Josefin, Maria & Cecilia

Rapport från Internetgruppen

Vi har placerat oss i datorsalen på plan 4 för att plocka fram den bästa faktan och historiken om Internet. Resultatet går över förväntan, Emelie & Jonna stack till bibblo för att hitta bra böcker om internet där. Vi planerar att göra en livesänd radioshow om internet och dess historia, på cirka en halvtimme.

/Mattias, Markus & Julia

NYTT HJÄLPMEDEL

Återigen ett nytt hjälpmedel . I och för sig har det funnits sedan 1997 på webben men vi är ju vana med att se den i bokform. Det är Svenska Akademiens ordlista adress:

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

spar den som bokmärke om du inte vet hur ett ord stavas eller vad det betyder. Även ords härledning kan man få hjälp med. Kan vara ganska kul faktiskt. Slog just på ordet IMPRIMATUR som de gamla censorerna på Uppsala universitet stämplade i böcker som de hade granskat för 1766 då tryckfriheten infördes. Det betyder ju " Må tryckas " men släktar även till engelskans "impression" alltså intryck , avtryck . Kanske man på svenska då kan formulera sig som så att jag tror att jag gav en ordetlig imprimatur på de församlade. Vad tror ni ???

Skrivkonst

SKRIVKONST

Slår man på skrivkonst i Wikipedia så träffar man först på Kilskriften :

Skrivkonst, kilskrift är det äldsta kända mänskliga skriftsystemet. Det användes av sumererna i Mesopotamien cirka mellan år 3400 f.Kr. till ca 75 e.Kr. Från samma område finns dock en forma av bildskrift som är 600 år äldre än detta. Tekniken bakom kilskrift är att man i våta lertavlor trycker ner en kilformat spets och på så sätt bildar olika mönster. Kilskriften blev logografisk ungefär 3100 f.Kr. vilket innebar att man med en begränsad uppsättning av symboler, ett 1200-tal, kunde kombinera de viktigaste orden.

Även matematiken utvecklades genom tack vare skrivspråket. På lertavlor skrivna med kilskrift 2000 f.Kr. finns tabeller med kvadraten (n•n) på alla tal upp till 59 och kuben (n•n•n) på alla tal upp till 32. Sumererna använde ett positionsbaserat talsystem med basen 60 och det lever kvar i våra 60 minuters timmar och 360 graders cirklar. Även de pythagoreiska taltripplarna, a² + b² = c² (där a, b och c är heltal) finns på lertavlor 1000 år före Pythagoras.

Ganska intressant är att skrivkonsten och matematiken följs åt. Utan skrivkonst kan man alltså inte räkna ut mycket (annat än huvudräkning förståss) . Lägg särskilt märke till varför vi har sextio minuter per timme. Ett fenomen som alltså är fyratusen år gammalt.

Leif Berglund skriver följande om skrivkonstens historia :

Skrivkonstens historia
I skrivkonstens vagga ligger kilskrift, hieroglyfer och för skandinavisk del även runor. De äldsta fynden som kan tolkas som skrift har daterats till drygt 3000 år f.Kr. Det var sumererna i Mesopotamien som då använde ett system av bilder där varje bild motsvarade ett ord och som sammanfogade bildade meningar och text, s.k. logografisk skrift. Med tiden utvecklades systemet som inlemmade fler komplexa funktioner och även började skrivas med killiknande verktyg med vilka man gjorde avtryck i lertavlor. Därav namnet kilskrift.

Mycket tyder på att den kinesiska skrivkonsten kan vara jämngammal med den sumeriska. Det är däremot osäkert om den utvecklats självständigt eller genom influenser från Mesopotamien. De egyptiska hieroglyferna är däremot jämngamla med kilskriften och skrevs på papyrus eller ristades i sten.

De tre skriftkulturerna fick en likartad utveckling. Från rena avbildningar blev tecknen mer stiliserade och kom även att ändra betydelser från hela ord till enbart stavelser. System där varje tecken på detta vis motsvarar en stavelse kallas syllabografisk skrift. Kilskriften är härvid den tidigaste syllabografiska skriften. På motsvarande sätt utvecklades en japansk syllabografi ur den kinesiska logografin, samt i Fenicien en semitisk syllabografi ur de egyptiska logografiska hieroglyferna.

De sistnämnda, fenicernas stavelseskrift, kom i bruk omkring år 1000 f.Kr. Skriften byggde helt på stavelsens konsonant medan vokalen förblev obetecknad. Den är därför svårtolkad för nutida paleografer som inte kan veta vilken vokal som användes vid olika ord. Den Feniciska skriften övertogs av grekerna omkring år 900 f.Kr. Deras bidrag till utvecklingen blev att sätta in de saknade vokalerna. Därmed hade ett nytt system uppstått där varje tecken motsvarade ett ljud, s.k. alfabetisk skrift efter grekiskans två första bokstäver.

Via etruskerna anammades det grekiska alfabetet av romarna som omkring 600 f.Kr. utvecklade det latinska alfabetet som vi använder idag. En germansk variant utvecklades omkring år 0, vilken sedermera importerades till Skandinavi-en och bildade runskriften, den s.k. futharken efter runalfabetets alla bokstäver. Runorna ristades huvudsakligen i trä och användes i Sverige fram till medeltiden då det latinska alfabetet tog över.

Den latinska skriften
Den äldsta romerska skriften var en majuskelskrift som skrevs med kapitäler. Bokstäverna var åtskilda från varandra och krävde således att präntaren lyfte pennan mellan varje tecken. Omkring 150 e.Kr. började ”uncialer” som var en mjukare och rundare variant av kapitälerna användas. Uncialskriften fick även inslag av ett antal bokstäver av minuskeltyp, d.v.s. motsvarande dagens gemener. Den fullt utvecklade minuskelskriften framträdde ungefär från år 300 e.Kr. Minusklerna kännetecknades bl.a. av att de till skillnad från majusklerna var sammanbundna med varandra med s.k. ligaturer.

Ur den romerska minuskelskriften utvecklas å 60-talet en rad olika nationella skrivstilar såsom den italienska, den merovingiska och den västgotiska. I Storbritannien kom däremot troligen de romerska uncialerna att bli föregångare till den iriska eller insulära skriften. Denna skriftform, som även hade fått influenser från de gotiska runorna, exportera-des flitigt av engelska missionärer bl.a. till Skandinavien.

Med undantag för Storbritannien skedde i en splittring och i många avseenden en försämring av de gamla nationella skrivstilarna. Detta märks inte minst vi försök till tolkningar av den svårlästa merovingiska minuskeln. Efter det karolingiska rikets uppkomst formades i en anda av renässans en ny skriftform som troligen byggde på de gamla latinska majusklerna men med influenser från bl.a. den insulära skriften. Den karolingiska minuskeln, som den nya skriftformen kom att kallas, fick status som statsskrift och spreds därför över det enorma riket. Karolingisk minuskelskrift användes för såväl latinska texter som texter på folkspråk under epoken mellan 800- och 11oo-talen . Den erbjuder även en för ögat mycket trevligare läsning än de äldre nationella stilarna.

Från mitten av 100-talet slog emellertid den gotiska stilen igenom. Vi känner den från arkitekturen där de runda formerna på t.ex. kyrkofönster ersattes av spetsiga och kantiga. Samma utveckling skedde inom skrivkonsten med den gotiska kursiven där bokstäverna blev smalare och kantigare. Vidare blev ligaturerna, d.v.s. bokstävernas sammanbind-ning, mer dominerande med ögleformer och streck. Den gotiska skriften blev om möjligt än mer dominerande i Europa än den föregående karolingiska. Men någon enhetlig skrivstil är det ändå svårt att tala om då variationerna var snart sagt lika vanliga som antalet skrivkunniga.

Under den italienska renässansen på 1300-talet kom krav å en återgång till de klassiska stilarna. Det var emellertid inte den romerska skriften som kom att avbildas utan istället den karolingiska minuskeln. Som vardagsskrift renodlades dock den gotiska kursiven som utvecklades till vad som kallas humanistkursiv. Vid boktryckarkonstens intåg existerade således humanistkursiven och den gotiska kursiven parallellt. Den förstnämnda ä grunden till våra dagars antikvastil och den tryckta lutande kursivstilen. Den gotiska kursiven har idag försvunnit ut men i dess tyckta form frakturstilen levde den kvar in på 1900-talet.

Utvecklingen i Sverige
De äldsta bevarade skrivna texterna i Sverige är ristade i runstenarna huvudsakligen från tiden mellan 800- och 11-taölen även om de allra äldsta har daterats så långt tillbaka i tiden som till 200-talet e.Kr. Med kristendomens införande under tidigt 1100-tal kom den latinska skriften. Fram till 1200-talets mitt finns dock endast spridda diplom på latin bevarat i Sverige vilka är skrivna med karolingisk minuskel. Den äldre västgötalagen från tiden närmast före 1250 är den äldsta bevarade handskriften på svenska. Stilen är blandad med inslag av bokstäver från både insulär skrift och runor. Dessa inslag försvinner emellertid snart och ersätts av latinska bokstäver, man börjar således vid omkring 1350 använda th eller dh som ersättning för det äldre insulära tecknet þ (thorn).

Samtidigt började ligaturer förekomma åtminstone i de vardagliga texterna som t.ex. brev. Vadstenakursiven, som blev allmänt spridd, är exempel på detta med sina mjuka och runda bokstäver. Under 1400-talet ersattes den karolingiska minuskeln – i Sverige precis som i Europa – av de spetsiga och kantiga bokstäverna från den gotiska stilen. De texter vi finner från den här tiden kännetecknas fortfarande av en begynnande användning av ligaturer. Bokstäverna är endast delvis sammanbundna med varandra. Vidare är texterna fyllda av förkortningar.

Det kraftiga tyska inflytandet på det svenska kulturområdet gällde även skriften. Det är således inte särskilt förvånande att den nygotiska skriften importerades i början av 1500-talet. Skriften får nu en ny tydlig karaktär genom att den lutas kraftigt framåt samtidigt som sammanbindningarna mellan bokstäverna blir vanligare. Detta underlätta-de skrivandet som under den här tiden blev allt viktigare, inte minst efter Gustav Vasas tillträde på tronen. De talrika förkortningarna från tidigare texter har däremot blivit mer sällsynta troligen beroende på att tillgången på papper ökade. Vidare har en del bokstavstyper förändrats i viss utsträckning. T.ex. skrevs flera bokstäver med s.k. öglebrytning där kroppen separeras från bokstavens stapel, tydligast ser man det i bokstaven a. Bokstäverna: u, v och w blev för tydlighetens skull försedda med diakritiska tecken i form av ett streck eller en båge ovanför sig.

Även de diakritiska markeringarna på å, ä och ö förändrades och blev mer stiliserade. Tidigare hade å skrivits som ett a med överskrivet o, medan ä och ö utgjordes av ett a respektive ett o med överskrivna e. Under 1500-talet byttes de överskrivna bokstäverna så ut mot en ring (som dock inte alltid var sluten), respektive två prickar (den en vanligen snett ovanför den andra). Bokstaven y gled över och liknade den närbesläktade kombinationen ij, dock med den svårfångade skillnaden att y skrevs med nedstrecket böjt bakåt, medan ij hade sitt streck rakt nedåt.

Den tyska nygotiska stilen behölls sedan utan några större egentliga förändringar som svensk nationalskrift ända in på 1800-talet. Under en period under 1700- och början av 1800-talet blev emellertid skriften extremt spatiös. Denna s.k. slängskrift uppstod bland sekreterare som vanligen fick betalt per sida.

Vid sidan av den tyska stilen existerade den latinska humanistkursiven parallellt. Den användes huvudsakligen för namn och latinska och romanska lånord. Båda stilarna användes således omväxlande i samma dokument. Humanistkursiven är i grunden densamma stil som vi använder idag och utgör därför inte någon svårighet att tolka. Från tiden kring sekelskiftet 1800 finner man alltfler dokument skrivna enbart med den latinska stilen, och in på 1820-talet har den gamla tyska stilen så gott som helt försvunnit ur kanslierna.

Litteratur
Nationalencyklopedin uppslagsord: ”paleografi”; Axel Nelson: Alfabetets ursprung och den västerländska skriftens historia till boktryckarkonstens framträdande, 1947; Lars Svensson: Nordisk paleografi, 1974; R. Swedlund & O. Svenonius: Svenska skriftprov 1464-1828. Texter och tolkningar, 1948 (inledningen); Sam Jansson: ”Svensk paleografi” i Nordisk Kultur 28, 1944-54, Sam Jansson: Latinska alfabetets utveckling i medeltida svensk brevskrift. De enskilda bokstävernas historia, 1954; Frans Blatt: Alfabetets historia, 1945.

ALFABETETS HISTORIA

Historien om alfabetet börjar i Egypten. De äldsta egyptiska hieroglyferna är från cirka 3100-talet f Kr. I den hieroglyfiska skriften hade, liksom kilskriften, piktogrofiska tecken övergått till att stå för ljuden i olika stavelser. Ryggraden i det egyptiska skrivsättet var stavelse tecken som innehöll flera konsonanter; men ibland representerade ett tecken bara ett ljud. Det ursprungliga tecknet för t ex mun, på egyptiska ri, kom att användas för r plus vilken som helst vokal eller bara r. Den här principen togs att vara av semitiska folk.

I Sinai har ett antal inskriptioner från cirka 1700-talet f Kr återfunnits, där det egyptiska skrivsättet verkar ha omvandlats till ett och hållet alfabetiskt system enligt modellen med tecknet för mun och bokstaven r. Grundregel är alltså ett tecken-ett ljud. Texterna har skrivits av gruvarbetare som utvunnit turkos och de är på ett västsemitiskt språk. Skriften brukar kallas protosinaitisk eller protokanaaneisk och lämningar av den har återfunnits också längre norrut.

Hieroglyferna påminner inte om kilskriften men det är tänkbart att egyptierna fick iden till sitt skriftsystem från sumererna. Ungefär samtidigt i det som nu är Syrien, Libanon och Israel användes andra former av alfabet som var inspirerade av kilskriften. Kilskriftens tecken åstadkom genom att skrivverktyget, ofta ett vassrör, i olika vinklar trycktes in i den våta lertavlan. För omkring 4400 år sedan präntade någon in räkenskaper på ett terrakottatavla. Riktningen för texterna med de olika alfabeten växlade. Man skrev vertikalt eller horisonellt och både från vänster till höger och från höger till vänster.

Ur en hel flora av konkurrerande skrivsätt i östra Medelhavsområdet utkristalliserade sig ett som blev avgörande för hur en stor del av världens befolkning skriver idag, nämligen det feniciska alfabetet. Fenicierna hörde hemma på den östra Medelhavskusten och under perioden 1000-700-talet f Kr dominerade de handel och sjöfart i hela Medelhavet.

Omkring år 1050 f Kr utarbetade de ett alfabet med 22 tecken som uteslutande stod för konsonanter och med läsriktning från höger till vänster. Detta alfabet var en direkt arvtagare till det som användes av gruvarbetarna på Sinai. Det feniciska alfabetet gav i sin tur upphov till de hebreiska, arameiska och grekiska alfabeten. Ur det arameiska utvecklades det moderna hebreiska, arabiska och de flesta av de skriftsystem som idag används i Indien. Ur det grekiska utvecklades det ryska och det latinska alfabetet.

De sumeriska och egyptiska bokhållarna hade sina behov här och nu för ögonen när de började skriva. Men deras uppfattning fick konsekvenser som de knappast kunde föreställa sig, nämligen en omvälvning av det mänskliga tänkandet. Enligt Walter Ong, som skrivit den mycket uppmärksammade boken “Muntligt och skriftligt kultur”, har skrivkonsten mer än någon annan enskild uppfinning omformat det mänskliga medvetandet. Skriften är, enligt Ong, fullständigt ovärdelig, eftersom dem ligger till grund för en fullödigt förverkligande av människans inre möjligheter. Tankar flyger.

Men när man lärt sig att nedteckna dem kan man hålla kvar dem, utforska de, slipa dem och bygga ut de. Man kan foga tanke till tanke och bygga tankesystem. Skriften revolutionerade också berättarkonsten, men det dröjde länge innan dikt började skrivas. Från 3200-talet f Kr och 600 år framåt skrev man enbart administrativa texter och textlistor i Mesopotamien. Först omkring 2600 f Kr började man nedteckna magiska formler, hymner, myter och visdomsord.

Världens första till namnet kända författare var kvinna. Hon hette Enheduanna, levde cirka 2250 f Kr och var högsta prästinna i templet i den sumeriska staden Ur. Hon samlade och skrev tempelhymner, bland annat till gudinnan Inanna. Tempelhymnerna var avsedda att framföras muntlig inför publik. Forntida diktning har nästan alltid en muntlig karaktär. Innan skriften började användas för att skriva dikt användes den för att nedteckna dikt som komponerats muntligt.

Utvecklingen av skriftspråket har påverkat det mänskliga tänkandet. Den nya tekniken innebar också att den muntliga traderade folkdiktningen kunde nedtecknas och ges ny form. I alla tider och i alla kulturer har människorna känt ett behov av att ge beständighet åt ordet, att föreviga sina handlingar eller att föra ett budskap vidare till ett begränsat antal personer. För att komma därhän sökte de avbilda handlingar eller tankar; resultatet blev piktografin, eller bildskriften, den så kallade syntetiska sammanfattande skriften. Eller också skilde de ut de enskilda orden och uppfann då den analytiska skriften. En tredje lösning var att skapa skärskilda tecken för de enskilda ljuden, och man kom fram till den fonetiska skriften (språkljud) och alfabetet, som fått olika utformning i olika kulturer. De tre systemen har levt vidare genom årtusendena och existerar idag sida vid sida.

BILDSKRIFT (piktografi)

"The Standard of Ur". Ca 2600-2400 f.Kr. Verket har två kortsidor och två långsidor. Den ena långsidan visar en här och krigsvagnar och kallas "Krig". Här visas "Fred", med festligheter, djur och människor i arbete. (British Museum)

Bildskriften började när en människa för första gången reste sig i grottans halvdunkel och började berätta en jakthistoria genom att rita symboler på väggen. Denna skrift från kulturens gryning har levat kvar. De symboler som idag förekommer på t ex elektriska apparater och vägskyltar bygger på samma princip: bildens allmängiltighet.

ORDSKRIFT (analytiska)

Ordskrift (tegnspråk)
Ordskrift finner vi første gang i de gamle hieroglyfer, men ordskrift lever fremdeles i verdens
folkerikeste land, Kina. Hvert tegn i kinesisk representerer et ord eller et morfem.
Kinesisk (中文) Talltegnene er eksempel på ordskrift i vårt eget språk.

I vissa kulturer under antiken avlägsnade sig skriften från den rena bildskriften: frasen upplöstes i ord, och man försökte inte bar förmedla ordens innebörd utan också ange ljuden. Den analytiska skriften hade skapats. Den senare utvecklingen varierade efter kulturkrets och efter de skrivmaterial och skrivverktyg som användes.

LJUDSKRIFTEN (fonetiska)

När människorna försökte transkribera ljuden började de upplösa orden i stavelser och stavelserna i enskilda ljud: konsonanter och längre fram vokaler. Därmed hade man kommit fram till fonetiska, alfabetiska skriftsystem. Alla ord kan skrivas, och alla skrivna ord kan dechiffreras av den som behärskar alfabetets tecken, som uppgår till några tiotal. Det stora fördelen med alfabetet jämfört med bildskriften är att det återger ljud istället för idéer. Därigenom kan man uttrycka “allt” med ett mycket begränsat antal tecken. När grundprincipen hade blivit klar, vilket skedde i Främre Orienten omkring 1600-talet f Kr, kunde den lätt överföras på vilket språk som helst.

SUMER

Övergången från bildskrift (ristad) till kilskrifttecken (vasstråds - skriv verktygets kilformade avtryck i den mjuka leran torkade i solen). Den sumeriska kilskriften är den äldsta kända skriftspråket: 20 000 ideogram behövdes (plus ett antal affix till den oböjliga roten). Vikt i form av Anka påträffades i Ur (2090 f Kr). Bildskriften är nära förbunden med teckningen (ristningar i stenen).

EGYPTEN

Kaguemnas bud (1900-talet f Kr) i hieratisk skrift: snabbskrivna sakrala texter (vassrörspenna på papyrus). Det finns också en kursiv version för vardagsbruk: demotisk skrift. Dödens bok från1800-taket f Kr. Monumental skrift: omsorgsfullt ristade eller målade hieroglyfer. Betydelseglidning med utgångspunkt i en enkel bild: man använde samtidigt olika analytiska stavelsesystem och till och med isolerade konsonanter, men skrivarna hade ännu inte kunnat besluta sig för att förenkla skriften. Hieroglyferna: är gamla egyptiernas skrivtecken som användes i bildform för att ge uttryck för olika medel. Det knaneiska eller feniciska alfabetet härrör fårn egyptiska skrivtecken.

PROTOSEMITISKA ALFABETET

Sinai- och Israelalfabeten: är första skrivtecken (bildskrift) som användes av de gamla semiterna i Sinai och Israel. 1905 gjordes brittiska utgrävningar på Sinaihalvön och man hittade inskrifter från 1500-talet f Kr. Men även på flera platser i Israel har man hittat små alfabets skrifter från mitten och andra hälften av det andra årtusendet f Kr. Det är svårt att ange exakt var alfabets skriften uppfunnits. Man fastslår at det i varje fall från mitten av det andra årtusendet f Kr experimenterades med alfabets skrift både i Sinai och Israel. Sådana experiment pågick också i det Nordsyriska kustlandet i Ugarit.

På 1920-30-talet gjordes franska utgrävningar och man påträffade där en rad inskrifter med ett konsonant alfabet från tiden efter mitten av det andra årtusendet. De trettio tecknen i detta alfabet har inte bildats på grundval av de egyptiska hieroglyferna, de var utformade med kilskriften som förebild. Det blev ingen lång historia för Ugaritskriften. Däremot kom Sinai och Israelskriftens principer till heders mot slutet av det andra årtusendet f Kr, då det skapades en standardiserad bokstavsskrift med 22 konsonanttecken, det så kallade nordsemitiska alfabetet. Det kom i skilda varianter till användning bland fenicierna, hebréerna och inte minst bland det framstående skrivmästar folket, ARAMÈERNA

PROTOFENICISKT

Nordsemitiskt: Feniciernas bokstavsform skiljer sig från den kilskrift som användes under 1300- och 1200-talet f Kr i texterna från Ugarit. De flesta nu existerande alfabeten har sitt ursprung i fornsemiternas “feniciska-knaneiska” alfabetet, som sannolikt härrör från egyptiska skrivtecken. Ur feniciernas alfabet uppstod fornsemitiska alfabeten; 1) hebreiska 2) arameiska 3) arabiska samt forneuropeiska alfabeten; 1) indiernas sansskrift alfabet 2) grekiska alfabetet. Det grekiska alfabetet är ett direkt lån från fenicierna, kompletterade den feniciska konsonantskriften med vokaltecken. I början av 700-talet f Kr stiftade grekerna bekantskap med semiternas konsonantskrift. Från grekerna vandrade alfabetets idén via etruskerna till romarna.

FENICIEN

Nästan alla de alfabet som idag är i bruk går tillbaka på den västsemitiska skriften som utvecklades av fenicierna omkring 1300 f Kr. På ett terrakottafragment från 1500-talet f Kr finns några av de 34 tecknen i det feniciska alfabetet, som är det äldsta kända. Det feniciska alfabetet härrör från egyptiska skrivtecken (Hieroglyfer) som gav upphov till de semitiska alfabetena. De egyptiska hieroglyferna utvecklades med tiden mot en form av ljudskrift. Man tror att sinaitiska skrift blev mellanlänken till feniciernas alfabet. De semitiska skriften skrivs från höger till vänster.

Källa: 1) Bonniers Stora lexikon, sid 78.

2) På jakt efter det förgångna, sid 86-87.

Aram Baryamo

NYTT HJÄLPMEDEL I VÅRT KUNSKAPSSÖKANDE

TNC reder ut begreppen!

TNC hjälper till med att reda ut begreppen med hjälp av terminologisk begreppsanalys. TNC erbjuder skräddarsydda utbildningar. TNC säljer ordlistor och handböcker. Hör av er till oss i frågor om terminologi och fackspråklig kommunikation. Vi tar emot uppdrag från både offentliga och privata verksamheter.

Rikstermbanken – alla termer på ett ställe

Den 19 mars öppnar Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank, på webben. För första gången kan alla söka i en stor mängd svenska termer och definitioner på ett enda ställe. Och tjänsten är gratis. Rikstermbanken har webbadressen www.rikstermbanken.se, och invigs av infrastrukturminister Åsa Torstensson i ett öppningsevenemang den 19 mars på Rosenbads konferenscenter. Invigningen kommer också att kunna ses i en webbutsändning på regeringens webbplats. För mer information, kontakta Anna-Lena Bucher eller Henrik Nilsson på TNC.

Läs hela pressmeddelandet här (pdf-fil).
För webbutsändningen från invigningen här.
Läs mer om bakgrunden till Rikstermbanken här.
Gå direkt till Rikstermbanken.

TILL MP 1 A MEDIEHISTORIA

Hej allihop !
1766 är väl ett årtal som vi alla känner igen nu ? Men vad hände 1895 ? Och 1839 ?
Slår ni i en uppslagsbok eller i Wikipedia hittar ni saker som Yttrandefrihet /Offentlighetsprincip , Bröderna Lumiere och Daguerre .

Nog om årtal. Jag såg på planeringen att ingen ville ta textbiten i vårt arbete nu framöver, så den får jag kanske ta själv. Vi diskuterar på torsdag hur vi skall lägga upp redovisningen av arbetet. Kanske skall vi göra en liten mediehistorie bok till hemsidan så att man kan gå in där och läsa om man glömmer bort något. Det är väl inte någon av oss som vet hur man gör en wiki förståss men vi kanske kan fråga expertis på Tunaskolan om råd och göra en sådan ?
Vad tycker ni ?