Den nye litteraten.
Då sommaren och semestern inträder så får många också
möjlighet att ta fram de romaner och andra böcker som fått vänta på tillfälle
att läsas under vinterns hektiska arbetsliv. Så ock för undertecknad. Läsandet som sådant är ju cirka 10 000
år gammal kulturyttring och blev allmänt tillgänglig för gemene man i samband
med boktryckarkonstens uppfinning för lite mer än 500 år sedan. Konsten att
tala och skrivkonsten var två kommunikativa språng i mänsklighetens historia
som kompletterades av boktryckarkonsten. På etthundra år tusenfaldigades
läsmöjligheterna både för dem som kunde köpa böcker och för dem som kunde låna
på ett bibliotek. Tyvärr finns dock analfabetism ännu kvar i världen trots att
vi står mitt inne i den fjärde kommunikativa revolutionen i mänsklighetens
historia. Informations och kommunikationstekniken ger oss idag möjlighet till
omedelbar tillgång till fakta och information då vi har tillgång till och kan
använda instrumenten. Att läsfärdigheten hos det uppväxande släktet håller på
att avta är ett tillfälligt bakslag för läsandet under anpassningen från en
äldre struktur till en nyare. Pappersboken kommer inte heller att försvinna på
länge än. Men en viktig faktor för läsandet är anpassningen till den moderna
teknik som idag står inför samma utveckling som boktryckarkonsten ledde till
för över fyrahundra år sedan. På etthundra år hade produktionen av böcker
enbart i Europa växt från något tusentals handskrivna alster till 200 000 000
för att under 1800 talet nå miljardgränsen. Biblioteken utvecklades på samma
sätt i Europa från några tiotal i religiösa institutioner och på finare hov
till tiotusentals redan efter etthundra år.
Idag står vi inför samma sorts informations och
kommunikationsexplosion som ledde det medeltida samhället in i renässansens
århundrade. Kanske senare historiker kommer att datera starten på denna moderna
utveckling till mitten av förrförra seklet då fotografiet uppfanns. En
utveckling över analoga medier som lett till den digitala revolution vi nu är
mitt inne i. Och skall man tro de undersökningar av läsförståelse och läsning
som görs bland barn och unga idag så skulle detta leda till allt färre
litterata medborgare.
Men med rätt åtgärder
från samhällets och föräldrars sida skulle utvecklingen kunna brytas och forma
den nya litteraten. Berättelsen i skriven form är idag tillgänglig på ett otal
olika sätt. Själv inledde jag sommaren med att till mobiltelefonen köpa hem en
e-ljudbok och läsa den i hängmattan. På väg till semestern upptäckte jag också
att mineralvattnet LOKA körde en marknadsförings kampanj med gratis E- deckare
på flaskorna. Hämtningen gick till så att man läste av en Qr kod från flaskan
och hamnade hos ett bokförlag där man med hjälp av en sifferkod kunde ladda hem
boken till sin läsare i smartphonen eller läsplattan/ datorn. Likaledes hade DN en liknande sommarkampanj
med fem gratis e-böcker. Annars kan man om man är uppkopplad till internet
alltid låna e-böcker och e-ljudböcker från sitt bibliotek. Ungdomarna som anses
läsa för lite kan alltså läras att ta hem och använda litteratur i många
sammanhang. Om skola,föräldrar eller kanske till och med telefon och läsplatte
tillverkarna såg till att exempelvis unga män som är de svagaste läsarna, i
sina mobiler hade tillgång till Zlatans bok, Robinson Crusoe och Ondskan så
kanske ett läsande skulle startas upp . Barnen och ungdomarna sitter ju ändå
och tittar in i sina telefoner både på bussen och i väntrummet exempelvis hos
tandläkaren.
I det här fallet det kanske till och med vore lämpligt att
hitta en kanon för lämplig litteratur att ha tillgång till för barn och
ungdomar i olika åldrar. Statligt subventionerade appar med bok paket till
olika åldrar som föräldrar, bibliotekarier och skolpersonal kunde se till,
fanns hos barnen och ungdomarna.
Snarast bör ju också svensk kulturpolitik ta sig an frågan
om förlagens e-bokavgifter på biblioteken. Idag kostar varje lån 20 kr vilket
ger exempelvis Göteborgs bibliotek en årlig kostnad av 2.000.000 kr . Det finns
ju naturligtvis ingen anledning att kostnaden för läsning skall vara så olika
mellan olika medier. På musiksidan är man på väg att lösa distributionen av
musiken nu måste det tas ett ordentligt grepp för att lösa den nye litteratens
problem och lyfta litteratur läsandet till samma nivåer som läsande av sociala
medier.
Jan-Ivar Johansson
